Dagens flygfarkoster  

 

Luftballongen är en aerostat; en luftfarkost som är lättare än luften och utan framdrivning. Det finns två bastyper. Den ena typen är charlière, en gasballong uppkallad efter den franske vetenskapsmannen Jacques Charles som 1783 konstruerade Colorful hot air balloons against blue sky at Cappadocia Turkeyden första ballongen av denna modell. Den andra typen är montgolfière, en varmluftsballong uppkallad efter de franska bröderna Montgolfier som år 1783 konstruerade den första bemannade ballongen av denna typ. Det finns också en tredje variant, rozière, vilken används vid jorden-runt-färder och liknande utmaningar. Då ballongen flyger i vindens riktning måste piloten utnyttja vindens olika riktningar på olika höjder och över olika platser för att styra. begränsade möjligheter att styra.

Hängflygning, också känt som drakflygning, är besläktad med skärm- och segelflygning. Fastspänd i en sele sitter piloten i en farkost bestående av en vinge som är tillverkad i aluminium och textil och styr planet genom tyngdpunktsstyrning. Tyngdpunktsstyrning innebär att att den egna kroppen flyttas i förhållande till vingen – den egna kroppsvikten nyttjas. Starten sker till fots genom att piloten springer utför en backe eller bogseras upp av draghjälp. För att öka farten flyttar piloten kroppen framåt för att på så vis sänka nosen på vingen och planet dyker.

Segelflygning sker med en roderstyrd luftfarkost som drivs framåt av tyngdkraft vilken omvandlas till fart då planet befinner sig i en lång flack dykning. Samtidigt genereras lyftkraft vilket håller segelflygplanet. För att ta höjd bogseras planet i samband med start alternativt så utnyttjas termik, hang- och våguppvindar. Vissa segelflygplan kan förses med motor vilken ersätter tyngdkraften som energikälla.

Paragliding in the mountains

Skärmflygning såg dagens ljus i mitten av 1970-talet. De första piloterna var fallskärmshoppare som, istället för att hoppa från ett flygplan, startade med styrbara fallskärmar från en bergssluttning i Chamonix, Frankrike. Snart utvecklades speciella flygskärmar som var avsedda att startas från mark, igen genom hopp från plan eller stupkanter. Sedan dess har fallskärmar och flygskärmar utvecklats åt olika håll. Fallskärmarna blir mindre och mindre medan flygskärmarna görs allt större. Dagens skärmflygare kan inte hoppa från ett flygplan, då skulle skärmen slitas sönder. Idag finns också speciella motorskärmar då paramotor – motordriven skärmflygning – blivit populärt bland de naturälskande skärmflygarna.

Add Comment